Uppsala domkyrka, lördag 26 augusti

Med sina böcker om kommissarie Gunnar Barbarotti, verksam i den fiktiva staden Kymlinge, har Håkan Nesser inte bara skapat en älskad karaktär som är en fena på att lösa brott, utan som också för regelbundna samtal med ”vår Herre”. Utöver frågan om Guds existens och möjligheten att ha en relation med Gud lyfter Nesser i Barbarottisviten existentiella frågor om ont och gott, skuld och förlåtelse. Som en röd tråd genom böckerna kan man ana att tron är något som kan utvecklas genom att i bönen söka en mer tillitsfull relation till Gud. Möt Håkan Nesser i ett samtal om ett produktivt författarskap, den nya böckerna Schack under vulkanen och Det kom ett brev från München och om hans eget förhållande till tron.

Medverkande: Håkan Nesser i samtal med Dan-Erik Sahlberg.

De senaste åren har det blivit mer accepterat i det offentliga samtalet att ge uttryck för sin tro. Flera tongivande personer har gått ut med att de är troende, i litteratur- och kulturlivet är den religiösa och andliga dimensionen mer närvarande och kristendomen har kallats en trend. Samtidigt är vi medvetna om religionens avigsidor, som missbruk av auktoritet och makt, och vi har framförallt sett den som privat. Hur kommer det sig att trosfrågorna återigen är möjliga att tala om i offentligheten? Vilka möjligheter skapar tillgången till ett religiöst språk och en troserfarenhet för litteraturen, konsten och det offentliga samtalet? Hur ser de nya farorna ut i tider av kris och polarisering?

Medverkande: Mikael Kurkiala och Björn Wiman i samtal med Joel Halldorf.

Vår framtid är hotad av eskalerande klimatkris, hotade demokratier och krig i vårt närområde. Rysslands invasionskrig i Ukraina har utmanat fredsrörelsen och många har kritiserat den för att vara världsfrånvänd. Polariseringen i det offentliga samtalet har i kölvattnet av den ansträngda säkerhetssituationen ökat. Många av oss känner oss vilsna och villrådiga. När det enda sätt vi har att se på internationella relationer bygger på krigets logik och när trygghet identifieras som en fråga om militär säkerhet, hur ska det då vara möjligt att ha andra uppfattningar om vad säkerhet, trygghet och fred är? Finns det plats för andra perspektiv och vad kan vi lära av historien?

Medverkande: Göran Greider och Antje Jackelén i samtal med Helle Klein.

Det pågår just nu en läsarrevolution där den tryckta boken allt mer ersätts av mobiltelefoner och skärmar. I sin nya bok Bokens folk: En civilisationshistoria från papyrus till pixlar, gör Joel Halldorf en kulturhistorisk exposé om läsandet, skrivandets och böckernas betydelse. Det är en resa i läsningens historia, som spänner över hela den bokliga europeiska kulturen från antik tid, medeltid till boktryck och digitalisering. Larmrapporterna och debattartiklarna om minskad läsning och sämre läsförståelse avlöser varandra och frågorna hopar sig: Leder våra skärmar oundvikligen till läsningens död? Bör vi vara oroliga eller är oron bara tecken på en teknikkonservatism? Vad betyder det för vår läsning av romaner och heliga texter?

Medverkande: Joel Halldorf i samtal med Alf Linderman.